Vad är falska nyheter?
Falska nyheter handlar om falsk eller vilseledande information som utger sig för att vara legitima nyheter. I allmänhet faller falska nyheter i två kategorier:
- Medvetet oriktiga historier – alltså att den som publicerar vet att de är falska, men publicerar dem ändå. Detta kan vara för att manipulera den allmänna opinionen eller för att driva trafik till en speciell webbplats.
- Historier som innehåller ett korn av sanning, men som i stort sett är felaktiga. Detta kan bero på att författaren inte har kontrollerat alla fakta eller överdriver vissa saker för att få fram ett argument.
Desinformation är inte ett nytt fenomen – termen ”falska nyheter” användes faktiskt redan på 1800-talet – men internet och sociala medier har omvandlat hur den skapas och sprids. Före internet fick de flesta sina nyheter från betrodda mediekällor där journalisterna måste följa strikta yrkeskoder. Internet gjorde det möjligt att använda nya sätt för att publicera, dela och konsumera nyheter och information, med ganska lite ifråga om regler och redaktionell standard. Många får nu sina nyheter från sociala medier och andra onlinekällor – men det är inte alltid lätt att avgöra vilka historier som år trovärdiga och vilka som är falska.
Olika typer av falska nyheter
Det finns olika typer av falska nyheter, beroende på vilket motiv den som skapar dem har. Exempel:
Klickbete
Sensationer säljer, och överdrivna eller märkliga historier driver klickningar och delningar online. Klickbete handlar om historier som medvetet designats för att dra till sig webbplatsbesökare och öka annonsintäkterna för webbplatsens ägare – ofta på bekostnad av sanning och korrekthet.
Propaganda
Detta handlar om falska eller förvrängda historier som skrivits för att vilseleda läsarna och främja en politisk agenda eller ett partiskt perspektiv.
Journalism av dålig kvalitet
Ibland har journalister inte tid att kontrollera alla fakta innan de publicerar, vilket leder till att ärliga misstag blir falska nyheter. Men trovärdiga källor korrigerar fel i sina historier och är öppna med sina läsare när de gjort fel.
Vilseledande rubriker
Ibland kan en historia vara i stort sett sann, men en sensationell eller vilseledande rubrik används för att locka läsare att klicka på den. Detta kan leda till falska nyheter – eftersom vanligtvis bara rubriken och små delar av artikeln visas på sociala medier, där de kan spridas snabbt.
Imitatörinnehåll
Detta är när verkliga nyhetskällor imiteras med falska, påhittade historier för att lura eller vilseleda läsare.
Satir och parodi
En del falska nyheter publiceras för att de har underhållningsvärde. Exempelvis använder satiriska historier humor, ironi eller överdrift för att skämta om nyheter eller berömda människor. Dessa historier försöker inte vilseleda läsare, eftersom de inte är avsedda att tas på allvar. Kända exempel på engelskspråkiga satiriska webbplatser är The Onion och The Daily Mash.
Politiker med hög profil har avfärdat historier som strider mot deras ideologi – även om de är korrekta och verifierade – som ”falska nyheter”. Eftersom termen ”falska nyheter” är bred och betyder olika saker för olika människor kan den bestridas. 2018 beslutade den brittiska regeringen att inte använda termen i officiella dokument, eftersom man ansåg den vara för vagt definierad för att vara meningsfull. Istället föredrar man termerna "felaktig upplysning" och "desinformation" när man beskriver falska historier:
- Desinformation – falska eller vilseledande historier som skapats och delats avsiktligt, ofta av en författare som har ekonomiska eller politiska motiv.
- Felaktig upplysning – detta är också falska eller vilseledande historier, men i det här fallet har historierna kanske inte avsiktligt skapats eller delats i syfte att vilseleda.
Hur fungerar falska nyheter?
Falska nyheter sprids ofta på webbplatser för falska nyheter, som ofta försöker verka trovärdiga genom att efterlikna autentiska nyhetskällor. Enligt forskningen gör sociala medier det möjligt för falska nyheter att spridas snabbt – faktiskt snabbare än verkliga nyheter. Falska nyheter sprids snabbt eftersom de ofta utformats för att fånga uppmärksamhet och väcka känslor – och det är därför de ofta innehåller otroliga påståenden eller historier som framkallar ilska eller rädsla.
Nyhetsflöden i sociala medier prioriterar ofta innehåll baserat på mått på engagemang – alltså hur ofta det delas och gillas – istället för hur korrekt eller väl underbyggt det är. Denna approach kan tillåta att klickbete, överdrifter och vilseledande information får stor spridning. Företag inom sociala medier ses som plattformar, inte som utgivare, vilket betyder att de inte har samma juridiska ansvar som traditionella medier – även om detta kan ändras när det politiska och juridiska landskapet utvecklas.
Botar för sociala medier kan sprida falska nyheter eftersom de massproducerar och sprider artiklar oavsett källornas trovärdighet. Botar kan skapa falska onlinekonton, som sedan får följare, erkännande och auktoritet – och en del av dessa är programmerade att sprida vilseledande information.
Troll – internetanvändare som avsiktligt försöker starta gräl eller göra folk upprörda – spelar också en roll i att sprida falska nyheter. Ibland kan de få betalt för att göra det av politiska skäl. Termerna ”trollfarm” och ”trollfabrik” används ibland i det här sammanhanget för att syfta på institutionella trollgrupper som försöker blanda sig i politiskt beslutsfattande.
Falska nyheter använder sig ibland av deepfake. Detta är falska videoklipp som skapats med programvara, maskininlärning och digitalt ansiktsutbyte. Bilder kombineras för att skapa ny film som visar händelser eller handlingar som aldrig inträffat. Resultaten kan vara mycket övertygande och svåra att identifiera som falska.
Exempel på falska nyheter
Falska nyheter om coronavirus
Covid-19-pandemin utgjorde fruktbar mark för falsk information online, med många exempel på falska nyheter genom hela krisen. Ett återkommande exempel på falska nyheter i sociala medier var påståendet att 5G-teknik var länkad till virusets spridning – enligt ryktena undertryckte 5G immunförsvaret, medan viruset kommunicerade med radiovågor. Påståendena var inte sanna, och motbevisades många gånger av officiella källor, men delades ändå i stor utsträckning.
Presidentvalet i USA 2016
Falska nyheter och vilseledande information blev en stor fråga under valet i USA 2016, med falska och vilseledande påståenden över hela det politiska spektret. En analys tydde på att en stor del av de falska nyheter som spreds under valet skapades av tonåringar i Makedonien, som upptäckte att ju fler hyperpartiska historier de skapade, desto fler klickade på länkar och delade, och desto mer pengar tjänade de som resultat av detta.
Bombningen av Boston Marathon
I efterspelet till bombningen av Boston Marathon 2013 spreds falska påståenden online om att bombningen var ett invecklat knep som planerats av USA:s regering. Konspirationsteorier sprids ofta efter många terroristdåd över hela världen. Åsikten att de är operationer under "falsk flagg" – alltså utförda av staten eller en hemlig sammansvärjning för att skylla på andra eller vara täckmantel för andra aktiviteter – är ett vanligt element i historierna.
Kim Jong-un – världens sexigaste man?
2012 hade den satiriska webbplatsen The Onion en artikel som påstod att Nordkoreas diktator Kim Jong-un hade röstats fram som världens sexigaste man, och påstod att "den Pyongyang-födda hjärtekrossaren är alla kvinnors dröm". I ett exempel på hur satir ibland missförstås mellan kulturer rapporterade nyhetskällor i Kina – inklusive onlineversionen av det kinesiska kommunistpartiets tidning – påståendet som om det vore sant.
Vilka är farorna med falska nyheter?
Folk fattar ofta viktiga beslut – till exempel hur de ska rösta i ett val eller vilken medicinsk behandling de ska välja när de är sjuka – baserat på vad de läser i nyheterna. Det är därför det är så viktigt med trovärdiga nyheter. Farorna med falska nyheter är bland annat:
- När människor inte kan skilja på verkliga och falska nyheter skapar det förvirring och missförstånd om viktiga sociala och politiska frågor. När folk har en generell känsla av att "du kan inte tro på något du läser" underminerar detta det övergripande förtroendet för legitima nyhetskällor.
- Falska och vilseledande historier angående medicinska behandlingar eller vanliga sjukdomar – till exempel cancer eller covid-19 – kan leda till att enskilda fattar illa underbyggda beslut om sin hälsa.
- Många falska nyheter har designats för att skapa och intensifiera sociala konflikter. När de olika sidorna i en debatt har sina egna ’fakta’ leder detta till större polarisering inom samhällen och kan påverka valresultat.
- Universitet och högskolor förväntar sig att studenterna ska använda sig av informationskällor av hög kvalitet för sina uppgifter. Studenter som använder källor med falsk eller vilseledande information kan få sämre betyg.
Hur man identifierar falska nyheter
Du kanske undrar hur du ska kunna identifiera falska nyheter på Facebook och i andra sociala medier? Hur ska du undvika falska nyheter som student? Och hur ska du undvika att råka dela desinformation online? Här är tio tips för att identifiera vilseledande information, känna igen webbplatser med falska nyheter och tänka innan du delar:
1. Kontrollera källan:
Kontrollera webbadressen för den sida du tittar på. Ibland kan webbplatser för falska nyheter ha felstavningar i URL-adressen eller använda ovanliga domännamn som ".infonet" eller ".offer". Om du inte känner till webbplatsen kan du titta i avsnittet Om oss, eller på engelska About us.
2. Kontrollera författaren:
Kolla upp dem för att se om de är trovärdiga – är de till exempel verkliga, har de ett gott rykte, skriver de om det ämnesområde de är experter på, och har de en speciell agenda? Fundera över vad författaren kan ha för motivation.
3. Kontrollera andra källor:
Rapporterar andra trovärdiga nyheter eller massmedia om historien? Citeras trovärdiga källor i artikeln? Professionella globala nyhetsförmedlare har redaktionella riktlinjer och omfattande resurser för faktakontroll, så om de också rapporterar historien är det ett gott tecken.
4. Ha ett kritiskt förhållningssätt
: många falska nyheter är listigt skrivna för att provocera fram starka känsloreaktioner, som rädsla och ilska. Ha ett kritiskt sinne och fråga dig varför den här historien har skrivits. Främjar den en specifik sak eller en speciell agenda? Försöker den få mig att klicka vidare till en annan webbplats?
5. Kontrollera fakta:
Trovärdiga nyhetskällor innehåller många fakta – data, statistik, citat från experter och så vidare. Om de saknas ska du ifrågasätta varför de gör det. Rapportering med falsk information innehåller ofta felaktiga datum eller ändrade tidslinjer, så det är en god idé att kontrollera när artikeln publicerades. Är det en aktuell eller gammal historia?
6. Kontrollera kommentarerna:
Även om artikeln eller videon är legitim, kanske kommentarerna under den inte är det. Ofta kan länkar eller kommentarer som läggs upp i anslutning till innehåll vara automatiskt genererade av botar eller folk som anställts för att sprida vilseledande eller förvirrande information.
7. Kontrollera dina egna förutfattade meningar:
Vi har alla förutfattade meningar – kan dessa påverka hur du reagerar på artikeln? Sociala medier kan skapa ekokammare genom att föreslå historier som matchar dina befintliga surfvanor, intressen och åsikter. Ju mer vi läser från olika källor och perspektiv, desto mer sannolikt är det att vi kan dra riktiga slutsatser.
8. Kontrollera om det är ett skämt:
Satiriska webbplatser är populära, och ibland är det inte uppenbart om en historia bara är ett skämt eller en parodi. Kontrollera webbplatsen för att se efter om den är känd för satir eller komedi.
9. Kontrollera att bilder är äkta:
Bilder som du ser på sociala medier kan ha redigerats eller manipulerats. Möjliga tecken är förvrängning – när linjer i bakgrunden som borde vara räta visas som vågiga – eller märkliga skuggor, hackiga kanter eller hudton som verkar för perfekt. Kom också ihåg att en bild kan vara äkta med användas i ett vilseledande sammanhang. Du kan använda sådana verktyg som Googles bildsökning för att kontrollera var en bild kommer ifrån och om den har ändrats.
10. Använd en webbplats för faktakontroll.
Vissa av de mest kända är:
Falska nyheter är beroende av att de som tror på dem delar, retweetar eller på annat sätt sprider vidare falsk information. Om du inte är säker på om en artikel är riktig eller inte ska du ta en paus och tänka innan du delar den. Som hjälp att hålla dig säker online kan du använda en antiviruslösning som Kaspersky Total Security, som skyddar dig från hackare, virus, skadlig kod och andra onlinehot.
Relaterade artiklar:
