Ett smart kontrakt är ett slags digitalt kontrakt som lagras på en blockkedja eller en distribuerad liggare. När ett antal förutbestämda händelser eller funktioner inträffar aktiveras smarta kontrakt automatiskt. När ett smart kontrakt väl har aktiverats är det oftast oåterkalleligt, men fortfarande spårbart.
Blockkedjetekniken fick sitt genombrott i och med lansering av Bitcoin och har sedan dess genomgått en av de snabbaste teknologiska utvecklingarna i modern tid. Blockkedjeteknik är mest känd inom kryptovalutavärlden, där den används som en distribuerad databasteknik för att möjliggöra decentraliserad handel, men den har också inspirerat många andra innovationer och tillämpats inom ett antal olika sektorer. En av de mest populära innovationerna idag är smarta kontrakt. Smarta kontrakt, som ibland felaktigt kallas “Dapps” (vilket vi kommer förklara längre fram i artikeln), är på god väg att få en viktig roll inom kommersiell bankverksamhet och finanssektorn.
Det smarta kontraktet uppfanns 1994 av den amerikanske datavetaren Nick Szabo (samma man som föreslog den virtuella valutan “Bit Gold” 1998, tio år innan Bitcoin introducerades, och som av många misstänks vara den mystiske skaparen av Bitcoin, Satoshi Nakamoto). Syftet med smarta kontrakt var att skapa datoriserade protokoll som automatiskt verkställer villkoren i ett kontrakt, och som sedan kan handlas med låga transaktionskostnader tack vare det smarta kontraktets säkra digitala struktur.
Vad är ett smart kontrakt?
Ett smart kontrakt, som ibland felaktigt kallas ett “Dapp”, kan definieras som ett datorprogram eller transaktionsprotokoll som körs automatiskt efter att förutbestämda villkor uppfyllts. Smarta kontrakt innehåller inga juridiska termer eller bindande avtalsförpliktelser. De fungerar istället som “skript” som möjliggör transaktioner utan en tredje part.
Hur fungerar smarta kontrakt?
Smarta kontrakt utnyttjar en av de enklaste programmeringsteknikerna som nästan alla kodare och mjukvaruingenjörer känner till – “if”-satsen. I grund och botten handlar detta om “if… then”-logik som kodas in i en blockkedja. Det innebär att ett nätverk av datorer genomför en eller flera handlingar/transaktioner (exempelvis betalningsöverföringar) när vissa förutbestämda villkor har uppfyllts (till exempel när två handlare har bekräftat parametrarna för sin affär). Blockkedjan, där transaktionen ägt rum, uppdateras sedan när transaktionen har slutförts. I enlighet med blockkedjans design och dess kryptografiska teknologi kan transaktionen inte ändras och endast de som har behörighet kan se resultaten. Som du kanske förstår kan ett smart kontrakt innehålla så många “if… then”-villkor som behövs för att uppfylla säkerhetskraven för en viss transaktion. Det är dock viktigt att ha ett pålitligt utvecklingsteam och en robust styrning av blockkedjesystemet, eftersom detta påverkar både hur de smarta kontrakten och nätverken utformas och hur väl de sedan fungerar.
Exempel på, och möjliga tillämpningar av, smarta kontrakt
Som du säkert kan föreställa dig har smarta kontrakt utvecklats med ett antal olika användningsområden i åtanke. Här är några av de mest innovativa:
- Byggvaruhus och franchiseföretag har börjat använda blockkedjebaserade smarta kontrakt för att lösa tvister med leverantörer genom realtidskommunikation och ökad insyn i transaktionerna (tack vare blockkedjans offentliga natur) inom leveranskedjan.
- Internationella finanscentrum och -organisationer använder storskaliga blockkedjenätverk med smarta kontrakt för att skapa en säkrare, mer effektiv och billigare handel med finansiella tillgångar och pengar.
- Vårdgivare, i länder med privata vårdinrättningar eller delvis subventionerad sjukvård, har föreslagit möjligheten att använda smarta kontrakt för att erbjuda snabbare och säkrare sätt för sjukhus och försäkringsbolag att dela patientinformation och distribuera resultat.
Vad är ett "Dapp"?
"Dapps", eller "dApps" (decentraliserade applikationer), är distribuerade datorprogram (ofta med öppen källkod) som körs på en blockkedja eller ett peer-to-peer-nätverk (P2P). Eftersom dessa applikationer är decentraliserade kontrolleras de inte av en enskild skapare, företag eller organisation. Decentraliserade applikationer har börjat användas inom flera olika sektorer, inklusive spelbranschen och bank- och finanssektorn, eftersom de erbjuder bättre säkerhet och mer transparens. Decentraliserade applikationer använder smarta kontrakt för att möjliggöra sina funktioner.
Hur fungerar decentraliserade applikationer?
Decentraliserade applikationer använder smarta kontrakt för att verkställa fördefinierade regler via kod, vilket eliminerar behovet av centraliserade servrar och databaser (och därmed elimineras också risken för enskilda sårbarheter och systemkritiska felpunkter). Precis som vanliga mjukvaruapplikationer använder decentraliserade applikationer frontend-kod för att göra anrop till backend, men i det här fallet bygger backend-koden på en blockkedja eller ett P2P-nätverk, som i huvudsak drivs av smarta kontrakt. Kort sagt säkerställer smarta kontrakt att den decentraliserade applikationens frontend kan kommunicera med dess backend på blockkedjan.
Typer av decentraliserade applikationer
Flera olika typer av decentraliserade applikationer har utvecklats för att decentralisera specifika funktioner och eliminera mellanhänder. Även om det inte är lika vanligt har decentraliserade applikationer också integrerats i webbläsare för att fungera som insticksprogram som visar annonser, spårar användarbeteende eller efterfrågar kryptodonationer.
Några av de mest populära exemplen på decentraliserade applikationer som redan har utvecklats eller som är under utveckling inkluderar:
- Finansiella tjänster: Som tidigare förutspåtts har decentraliserade applikationer börjat användas för att underlätta finansiella transaktioner, till exempel vid handel av valuta eller tillgångar.
- Fastighetsmarknaden: Det finns decentraliserade teknologier som har utvecklats för att minska transaktionskostnaderna vid fastighetsköp. Decentraliserade applikationer har även utvecklats för att spåra äganderätt och dokumentation, som exempelvis lagfarter.
- Leveranskedjor: Decentraliserade applikationer används numera för att främja transparens och ansvarstagande genom att automatiskt spåra varor genom internationella leveranskedjor.
- Utbildning: En möjlighet är att använda decentraliserade applikationer inom utbildningssektorn, för att skapa decentraliserade läroplattformar där studenter och lärare kan interagera och samarbeta med varandra direkt.
- Cybersäkerhet och identitetsverifiering: Decentraliserade applikationer har börjat användas inom cybersäkerhetssektorn för att på ett säkert sätt lagra och verifiera identitetsinformation. Faktum är att i blockkedjeteknikens tidiga dagar så såg många på distribuerad databasteknik som en möjlig lösning på diverse utmaningar inom cybersäkerhet. Eftersom tekniken kräver så mycket beräkningskraft har dock andra lösningar blivit mer attraktiva.
- Sjukvård: Som nämnts ovan är decentraliserade applikationer (via smarta kontrakt) perfekta för att lagra och spåra journaler, särskilt i en internationell kontext.
- NFT:er: Ett antal decentraliserade applikationer används också för att kunna erbjuda en decentraliserad marknadsplats för handel med NFT:er. Många entusiaster som förespråkar decentraliserade applikationer betonar de säkerhetsrelaterade fördelar och den transparens som blockkedjeteknik erbjuder i samband med handel.
Fördelar med smarta kontrakt
Det finns många fördelar med att använda smarta kontrakt i dagens digitala miljö. I synnerhet är smarta kontrakt oftast:
- Effektiva: Eftersom smarta kontrakt är helt digitala och aktiveras automatiskt så eliminerar de kostsamma och tidskrävande processer som manuell dokumenthantering och felhantering.
- Säkra: Eftersom smarta kontrakt lagras på blockkedjan, är register och transaktioner krypterade, tillgängliga för alla deltagare i kedjan och oföränderliga (vilket innebär att programkoden inte kan ändras).
- Transparens: Som nämnts tidigare säkerställer den decentraliserade strukturen i blockkedjan att alla deltagare har tillgång till de transaktioner som utförs via smarta kontrakt. Detta säkerställer att alla som är inblandade är ansvariga inför varandra.
Sårbarheter
Även om blockkedjeteknik, smarta kontrakt och decentraliserade applikationer erbjuder en revolutionär potential är systemet dock inte helt utan brister. I takt med att distribuerad databasteknik har utvecklats har hackare blivit alltmer avancerade. Därför rekommenderar vi att använda en heltäckande cybersäkerhetslösning, såsom Kaspersky Premium, som ett extra skydd för ditt blockkedjenätverk. Om du behöver komma åt en del av blockkedjan eller aktivera ett smart kontrakt när du är borta från ditt huvudsakliga system rekommenderar vi att du använder ett VPN. Ett virtuellt privat nätverk fungerar genom att skapa en krypterad privat tunnel mellan en användares fjärrdator och alla externa servrar, så att dina data eller transaktioner skyddas från alla yttre hot mot nätverket, särskilt när du är på resande fot.
Svar på vanliga frågor om smarta kontrakt
Vad är smarta kontrakt?
Ett smart kontrakt är ett slags digitalt kontrakt som lagras på en blockkedja eller en distribuerad liggare. De är datorprogram som körs automatiskt när förutbestämda villkor har uppfyllts. Smarta kontrakt innehåller inga juridiska formuleringar eller bindande avtalsförpliktelser – endast kod.
Är smarta kontrakt och decentraliserade applikationer samma sak?
Inte riktigt. Smarta kontrakt används ofta av decentraliserade applikationer för att kommunicera med blockkedjan, ungefär som ett gränssnitt. Man kan se smarta kontrakt som mekanismer som gör det möjligt för frontend-koden att anropa backend-koden i den decentraliserade applikationen.
Vad är decentraliserade applikationer?
Decentraliserade applikationer, "Dapps" eller "dApps" är distribuerade datorprogram (ofta med öppen källkod) som körs på en blockkedja eller ett peer-to-peer-nätverk (P2P). Precis som andra appar använder de frontend-kod för att göra anrop till backend, men backend bygger på blockkedjeteknologi som består av smarta kontrakt.
Finns det olika typer av decentraliserade applikationer?
Decentraliserade applikationer kan delas in i olika typer och kategorier baserat på vilket område de används inom. De kan till exempel användas för att bygga kryptoplånböcker, kryptobörser, affärs- och finansverksamheter, spel och sociala medieplattformar. De kan också användas för att främja styrning och utveckling, handel med fastigheter, cybersäkerhet, försäkringsverksamhet och sjukvård samt bankverksamhet och detaljhandel.
Smarta kontrakt inom sjukvården
Smarta kontrakt används allt oftare inom privat och subventionerad sjukvård genom utvecklingen av specialanpassade decentraliserade applikationer. Smarta kontrakt kan nämligen användas för att effektivt lagra och spåra patientjournaler, känslig information och på ett säkert sätt kommunicera och dela kunskap internationellt.
Rekommenderade artiklar och länkar:
- Fem saker att tänka på för att skydda hybridmolnet
- Vad är Bitcoin?
- Vanliga kryptobedrägerier och hur man undviker dem
- Vad är kryptovaluta och hur fungerar det?
Rekommenderade produkter:
