Enligt FBI blev offren för nätbedrägerier i USA av med 672 080 232 dollar under 2014. Samma år upprättades där nästan 270 000 anmälningar om nätbedrägeri. Ingen vill bli drabbad, men hackarna försöker ligga steget före med allt mer sofistikerade metoder. Här är en lista över de sex vanligaste onlinebedrägerierna och hur du undviker att bli lurad.
1) Falska anställningserbjudanden
Utan att ha bett om det får du ett e-brev där du erbjuds anställning, normalt inte inom ditt expertområde, oftast som så kallad mystery shopper eller liknande. När du tackat ja får du betalt via check eller utbetalningsavi. Beloppet är högre än vad ”arbetsgivaren” angav att det skulle vara. Du ombeds sedan att betala tillbaka mellanskillnaden, bara för att upptäcka att den ursprungliga checken eller avin var falsk, och att du nu blivit av med de pengar du skickade till den falska arbetsgivaren.
I och med framväxten av karriärplattformar som LinkedIn har det blivit allt vanligare med oombedda erbjudanden om jobb, vilket innebär att om man söker arbete måste man lära sig att skilja de legitima erbjudandena från de falska. Om du väljer att tacka ja till ett arbete bör du inte lösa ut misstänkta checkar utan att först kontrollera att de är äkta. Be din bank att frysa pengarna tills checken eller avin har verifierats. Om du ombeds att skicka tillbaka mellanskillnaden är det ett tecken på att du blivit utsatt för bedrägeri.
2) Lotteribedrägerier
Du får ett e-postmeddelande om att du vunnit i något okänt lotteri, vanligen i ett annat land, och alltid med en rejäl utbetalning. Normalt ombeds du också att betala en liten summa för att vinsten ska utbetalas till dig. Du uppmanas att skicka personuppgifter som verifiering, och helt plötsligt har du fallit offer för identitetsstöld och pengarna du skickade är borta.
Lotteribedrägerier har några tydliga tecken:
- E-postmeddelandet kommer från en person, inte ett företag.
- Du är inte den enda mottagaren.
- Du har aldrig hört talas om lotteriet.
Om du får sådana här meddelanden bör du göra en snabb Google-sökning för att se om de är äkta. (Det är de aldrig.) Alla vill vi väl få snabba pengar, men om du inte köpt någon lott lär du knappast ha vunnit något, eller hur? Skicka inte personuppgifter via e-post till någon du inte känner. Lita inte på någon som säger sig vilja ge dig pengar utan vidare.
3) Förmånstagarbedrägerier
Du får ett e-postmeddelande från någon som vill flytta runt pengar snabbt. Avsändaren påstår sig ibland tillhöra någon kungafamilj (kanske har du hört talas om ”nigeriansk prins”-bluffen). Oftast handlar det dock om en förment affärsman som behöver din hjälp att föra ut miljontals kronor ur landet. Som tack för besväret utlovas du en andel av pengarna. Avsändaren har precis tillräckligt med detaljer för att erbjudandet ska verka äkta. Men överföringen av pengarna försenas ofelbart. Det är då avsändaren börjar insistera på att du ska betala för att underlätta överföringen. Det är lätt till att man går på sådana här knep om man verkligen behöver pengar, men du bör hålla utkik efter vissa specifika tecken på att avtalet inte är vad det verkar. Särskilt på internet betyder dålig grammatik och stavning i meddelandet och en svarsadress som inte överensstämmer med avsändarens oftast att om det låter för bra för att vara sant, så är det också det.
4) Nätdejtingbedrägerier
Du träffar någon via en dejtingwebbplats eller i ett chattrum, ni börjar lära känna varandra och det känns verkligen äkta. Men du kan aldrig vara säker på vem som sitter på andra sidan av skärmen. Om du har ett nätförhållande med någon som börjar be dig om pengar, kräver att du skickar intima foton eller ber dig skicka vidare olika saker som de skickar dig, ja, då är den personen en bedragare. ”Catfishers”, som de ibland kallas, använder gärna en verklig persons identitet, men alla foton och kontaktuppgifter de skickar är falska. Nätdejtingbluffar har några centrala inslag:
- Bedragaren uttrycker nästan direkt starka känslor.
- En snabb övergång från dejtingwebbplatsen till en privat kanal.
- Begäran om pengar på grund av ekonomiska svårigheter, till exempel en sjuk släkting eller en verksamhet som går dåligt.
Vill du undvika dessa bedrägerier måste du skärskåda alla nätrelationer som utvecklas lite för snabbt. Ge aldrig pengar till någon som du inte har en relation med också offline. Och om du stämmer träff med den här personen utanför cyberrymden, se till att någon du känner väl vet var du är, bara för att vara på den säkra sidan.
5) Välgörenhetsbedrägeri
Vid naturkatastrofer och andra storskaliga tragedier vill man gärna hjälpa till på alla sätt man kan. Den välviljan är lurendrejarna inte sena att utnyttja. De skapar falska webbplatser och konton, och sedan lurar de av dig pengarna genom tårdrypande vädjanden. Dessa bedragare lyckas eftersom de spelar på våra känslor, så ta alltid reda på lite mer om dem som ber dig om pengar. Gör en faktakoll av donationswebbplatsen: Går pengarna verkligen dit de ska? Donera inte via någon webbplats som ser misstänkt ut. Alla seriösa välgörenhetsorganisationer har gedigna webbplatser där uppdraget, organisationsnumret osv. framgår.
6) Reparationsbedrägerier
Här inleder bedragarna med en interaktion offline för att sedan flytta över online. Du får ett telefonsamtal från någon som påstår sig arbeta för Microsoft eller något annat större programvaruföretag. Den som ringer påstår sig kunna hjälpa dig med din långsamma internetuppkoppling. Du antar deras erbjudande. Då skickar de dig ett e-brev där du kan hämta ett program för fjärrstyrning. Med det programmet tar lurendrejarna sedan över din dator, och plötsligt översvämmas den av skadlig kod. Många av oss är inte så teknikkunniga. Kanske vet vi inte riktigt hur datorn fungerar. Det gör oss till lätta offer för hackarna. När de installerat sin skadliga kod kan de kapa filer, data och personlig information.
Ta aldrig emot oombedda reparationsråd. Köp ingen reparationstjänst såvida du inte är absolut säker på vem du pratar med. Låt inte någon få fjärråtkomst till din dator. Be den som ringer att identifiera sig. Om du ställer frågor inser bedragaren förhoppningsvis att du inte låter dig luras.
Nu vet du lite mer om hur cyberbedragarna agerar, så nu bör du vara väl rustad mot nätfiske. Lurendrejarna förfinar ständigt sina metoder, så om du vill skydda din dator och dina data behöver du hålla dig alert.
Andra artiklar och länkar om cyberhot
- Om nätdejtingbedrägerier
- De största cyberhoten
- Skräppost och nätfiske
- Säkerhet på Facebook
- Välja en antiviruslösning
- Vanliga frågor om internetsäkerhet
- Skydda barnen online
- Säkerhetsråd för smarta telefoner
- Säkerhetshot mot mobila enheter
- Android vs iPhone – mobil säkerhet
- Så utnyttjar hackarna dina datormisstag
- Så skyddar du dina pengar när du handlar online